Avigsida...

Inte har jag funderat så mycket på farorna med elevernas datoranvändande. Inte förrän jag sent en kväll i förra veckan blev kontaktad via mail av en mamma till en elev i min klass. Några elever hade startat en "hemlig" grupp på Facebook, med avsikt att trakassera hennes barn. Givetvis var mamman både orolig och förbannad. Jag vidarebefordrade omedelbart mailet till Barbro Rusck.
Förutom att det var en "vanlig" mobbningssituation, var alltså detta kopplat till Internet och allt vad det för med sig. Jag vaknade många gånger den natten och funderade över hur jag skulle agera som lärare, för att göra rätt i en sådan situation.
Givetvis måste skolan ha en åtgärdsplan för mobbning - och förmodligen också en handlingsplan för hur man inom 1:1-projektets ram ska förhålla sig till missbruk av datorerna.
Dagen därpå hann jag, innan jag träffade eleverna, prata med olika personer i skolan som kunde stötta mig i hur jag skulle agera. Satte mig sedan med alla inblandade elever. Vi hade ett mycket bra samtal och det var ett gäng djupt ångerfulla elever som hängde med huvudet i jämnhöjd med knävecken. De hade givetvis inte insett vidden av sitt agerande, och inte allvaret i sitt övertramp. Som en av dem sa "Jag ångrar mig jättemycket och önskar att det aldrig hade hänt." Alla bad på eget initiativ den drabbade om ursäkt, och tog i hand.
En konsekvens av det inträffade och av det samtal vi hade, var att både den som utsattes för trakasseriet och de som trakasserade, i princip gick hand i hand resten av veckan! Kanske kom det något gott ur det hela för alla inblandade?
Saken är inte utagerad för det. De slokörade bad att få träffa Barbro, och gick bokstavligt talat med skälvande ben uppför trappan till hennes rum. Barbro beslöt att de inte skulle få ta hem sina datorer under helgen, utan de fick personligen lämna dem till henne innan de gick hem. Ett bra första steg tycker jag. Projektgruppen måste sedan ta ställning till vilka konsekvenser handlandet ska få för eleverna. Hur ångerköpta eleverna än är, så tror jag att det är viktigt att visa att skolan tar mycket allvarligt på det som hänt.

Nja, inte jullov...

Visst sprakar brasan, men så värst ledig är jag inte.
Jag har gett mig katten på att hinna läsa alla elevers "Fantasy-berättelser". Det arbetet startade redan innan jag kom till klassen, så jag behöver läsa ALLT för att kunna hjälpa dem vidare. Alla skriver sina berättelser i Word, så det är bara att maila till mig. Nu var en hel del lediga eller sjuka sista veckan innan lovet, så jag har inte fått allt, men det räcker och blir över!
Hur ambitiös kan man bli? Jag tror aldrig att jag har kommenterat elevers alster så noga som jag gör nu. Dels antecknar jag i dokumentet och dels gör jag en sammanfattning av mina synpunkter i ett mail. Till var och en alltså:)
Men det känns riktigt bra! I kombination med den nya skolportalen och de kontrollfunktioner som jag hoppas hitta där, så kommer det att bli ordning och reda.
Den nya skolportalen har jag också varit inne på en del. Förlåt Inger om jag förstört något! Det blir oerhört tydligt, att när man vill lära sig något nytt, så måste man börja med att röja runt på egen hand. Man är inte mottaglig för en genomgång innan man har frågetecken att räta ut. Känner mig alltså mycket mottaglig för en genomgång just nu! Hoppas på att vår första onsdag kommer att ägnas åt detta.
Nu petar jag in ännu en pinne i brasan, kryper upp i soffan, lägger benen i kors, datorn i knäet - och läser Lollos Fantasy.